Stortjejen och lillprinsen

Vår fina stortjej har nu blivit 2,5 år. Efter mången förkylning så är hon tillbaka på dagis, där hon trivs kalasbra. Hennes bästa kompis där är Wilma och dagis-personalen är fascinerad över att dom leker så bra tillsammans. Hennes språkliga utveckling har tagit fart och de senaste veckorna har det kommit fler och fler "riktiga" ord. Så nu behöver vi inte tolka precis allt hon säger längre, skönt! Lisen älskar att leka ute, det är verkligen hennes arena; springa, hoppa, rulla runt, leka i sandlådan och åka rutschkana. Hennes nya stora intresse är hennes rosa cykel som hon fick av morfar och Ellen i påsk. Hon övar varje dag i vardagsrummet så den kommer nog sitta fint här i vår och sommar. Vad gäller hennes pott-träning har jag haft svårt att tro att hon någonsin kommer bli blöjfri, men bara häromdagen verkar det som om poletten ramlade ner. Igår på dagis hade hon tagit av sig blöjan själv och kissat på pottan (säger hon själv) och när hon kom hem kissade hon i pottan hela eftermiddagen, och lyckades varje gång! Även i morse innan dagis. Jag kan ju tala om för er att grodorna börjar hopa sig på "kissa-på-pottan-pappret". =) Både hon och vi är mycket stolta och glada! Nu hoppas vi bara att det fortsätter så ska hon nog snart slippa dom där blöjorna. Lisen blir mer och mer flicka för varje dag, det är så fantastiskt att se. Dock har 3års-trotsen börjat visa sig, på både gott och ont. Vi har ju varit förskonade från trots hittills, men nu verkar den ha gjort sitt intåg i vårt liv. Hon ska sannerligen bestämma själv, "snart" och "NEJ" är ord som används flitigt. Hon kan även göra sig hal som en ål och vråla. Men inte så ofta ändå. Hon är hemskt fin vår flicka, och duktig!

Så till lillprinsen. Oliver är nu 3½ månad gammal. Han har blivit en riktigt tjock liten pojke, runt 7 kg skulle jag gissa, som är väldigt stadig. Han står och sitter själv om man bara håller balansen lite åt honom. Han gillar inte att halvligga, utan då drar han upp huvudet och halva överkroppen och försöker sätta sig upp själv. Duktig minsann! Oliver är en mycket glad liten människa som skiner upp så fort man börjar prata med honom. Han har dock, som Lisen, en känslig sida och kan bli riktigt skrämd ända in i hjärtat om någon, som han tycker ser läskig ut, kommer för nära. Han ammar fortfarande och det går finfint. Han har sovit hela nätter; inte jämt inte, men det tar sig. Sovningen på dagen har han de senaste dagarna styrt till 2 vilor, en på fm och en på em. Funkar fint. Han kommer i säng strax efter Lisen, runt 19.30-20.30, helt beroende på storasysters vilja eller ovilja att somna.

Lisen och Oliver tycker väldigt mycket om varandra. Oliver skiner upp som en sol så fort Lisen kommer inom han synhåll och han har väldigt svårt att äta när hon är i närheten. När Lisen vaknar på morgonen och Oliver ligger bredvid henne i storsängen vänder hon sig mot honom och lägger sig så nära det går och myser ordentligt. Hon älskar att ha hans uppmärksamhet och att pussa och krama honom. Detta bådar gott för framtiden! =)

Vi har blivit välsignade med två väldigt fina barn. Finaste som finns! TACK!!!