torsdag 18 november 2010

Oliver 11 mån

Nu va det längesen ni fick läsa nåt om vår lillprins. Han är ju faktiskt inte så liten längre, snart 11 mån, 11,5 kg tung och har 80/86 på kläderna. För 1 mån sen började han gå med hjälp av föräldrar eller vagn. Fönsterbrädorna når han precis så nu är det tiden då alla blommor och annat fönsterpynt står tryckt upp mot fönstret och även när man dukar måste man komma ihåg att ställa porslinet en bit in på bordet. Snabb är han minsann! Han är jätteduktig och går nu stapplande fram när man håller honom i en hand. Han har oxå börjat släppa taget och står själv en liten stund. Jag tippar att han går innan jul iaf. Lisen va 11 mån när hon började gå så jag gissar att han tänker satsa som storasyrran.
Oliver har inte brytt sig så mkt om trappen än faktiskt. Dock har vi köpt en grind i förebyggande syfte men slarvat med att sätta ner den. Förra veckan hittade vi honom halvvägs upp och ändå glömmer vi att sätta ner grinden. Nu måste vi verkligen för han smyger sig upp. Han hörs annars väldigt väl när han kommer krypandes eller ställer sig upp mot trappen. Men nu har han lärt sig smygkrypa och klättra tyst... Farligt!

Hans humör har börjat bli lite vassare än tidigare. Oliver börjar bli en riktig person. Han låtsasgrinar om han inte får som han vill och klänger runt benen osv osv osv. Han ska minsann äta själv, jämt.

Den här veckan har han frukostvägrat havregrynsgröten. Men den får han faktiskt inte äta själv för på morgonen har jag inte riktigt tid att sanera både kök och pojke innan vi ska iväg till dagis. Idag provade jag istället med fil i nappflaska och macka. Han åt lite mer då.

När pojken va 9 mån lärde han sig att säga mamma och pappa. Sen dess har det bara runnit på, helt konstigt asså. Ska man kunna prata och härma när man är 10 mån?!?! Han säger mamma, pappa, nana (Lisen), titta där, vovvov, muuu och han låter även som en bil när han kör runt på leksakerna. Hej och hejdå kan man uttyda, så det kommer nog snart det oxå. Lisen va ju ganska sen så det kanske är därför jag är lite chockad. Duktig är han iaf och stolt är jag! =)

Oliver är tycker mycket om att pussas. Han öppnar gärna munnen och ger stora härliga, blöta pussar, flera efter varandra!

Annars är Oliver fortfarande en väldigt glad pojke som charmar alla i hans närhet. Sitt vassa humör håller han som tur var hemma och visar oftast bara upp sin härligt glada och charmiga sida. En helt underbar liten kille!!!

3 kommentarer:

Önnbo sa...

Älskade lilla klump!
Tänker på er jätte ofta och längtar efter att få träffa er. Förstår ju att det hänt en hel del.
NÄR kan vi ses??? SNART hoppas vi!!!
Stora kramar

mormor sa...

vilken goding

Bonusmormor Ellen sa...

han tyckte om trappan i Sandviken också, o tyst var han :-) Med grepp om mitt ena finger gick han stadigt, o han stod länge o balanserade utan stöd alls. Ett enda stort leende från morgon till kväll :-)