Men det finns en orsak. Bloggers app för våra telefoner har gett upp och därför kommer inläggen alldeles för sällan.Vi har länge velat ha ett eget hem där VI har kontrollen över våra inlägg och där faktiskt majoriteten av våra barns dokumenterade barndom finns.
Han är ju nästan aldrig hemma på fredagskvällarna så nu gäller det att storsatsa!
Det har sitt pris att vara ensamstående i nästan 2 v, men när han kommer hem gör han det med stil!
Efter en oviss kväll och natt ang flickans hälsotillstånd kom ändå dagen och hon verkade trött men ok så vi körde. Sång, fika och paket i soffan, då hon inte ville ligga uppe ensam.
Hon somnade med flätor ikväll. Minns att jag alltid gjorde det när jag ville vara extra fin dagen efter så det är med glädje jag flätade hennes går ikväll. Hon ville vara extra fin imorgon. För då är det äntligen dags. Lisen fyller 4 år.
Kalaset går av stapeln på på eftermiddagen. 8 kompisar förväntas komma. Tårtan är beställd hos fantastiska Johanna, chokladbollarna är rullade i fint strössel, superfina muffinsformar ska fyllas med muffins imorgon, guldiga tallrikar och färgglada ljus är inköpta.
Paketen är inslagna, brickan ska förberedas.
Vi är redo! Let the day begin!!!
Den här veckan har gått riktigt fort! Skönt! Hur kul jag än har på praktiken har jag ändå en förkärlek till helgen. Älskar att vara ledig, pussas å kramas och bara vara hemma och pyssla och grejsa. Ta igen tiden vi förlorar på veckorna.
Vänner, idag har det äntligen hänt. Jag har investerat i ett träningskort på Tenton, några minuters cykelväg hemifrån. Fick ett erbjudande i brevlådan som jag bara inte kunde motstå. Har även beställt en träff med en PT för att få ett gymprogram som passar mig perfekt.
Jag började direkt med löpbandet för att avsluta med ett corepass. Träning av bålen, stabilitet och muskler. Riktigt jobbigt så nu hoppas jag det ger resultat.
Hejdå uttänjda magmuskler. Nu ska jag bli fit!!! ;)
Nu ska ni få höra. Vi ska ju få ett litet, men ack så fantastiskt tillskott till klanen Hägglund. Denna gången är det inte vi eller Önnbos, utan nu går vi i rakt nedstigande led och hamnar hos Emil å Stina. I februari väntas bebis titta ut och vi längtar å längtar å förundras över ett få vara med på ett hörn. Ni kan följa Stina på stinastil.se. Be gärna en liten bön för familjen, främst för Stina som inte mår kalas.
Hurra hurra och grattis till oss alla, främst givetvis de blivande föräldrarna!!! :)
Nu är vi inne i ett riktigt maraton. Johan jobbar, jag har börjat på min praktik på Landstingshuset vilket betyder 8-16,17 på dagarna. Barnen går på dagis. De/vi har hittills klarat sig/oss på 25 tim, men nu finns ingen återvändo om vi inte ska vända på varenda timme som finns på dygnet. Vi anser oss vi har pusslat tillräckligt länge så nu har vi ansökt om heltid. Så nu måste de börja ha längre dagar, men de trivs så det ska nog inte bli nåt större problem. Mer än trötta barn.
Oliver befinner sig dock i nån hemsk fas. Säkerligen nån separationsfas. Våra barn har ju en förmåga att reagera på dom ganska mycket. Iaf. Han är stundvis hemsk. Om man nu får säga det om sitt barn. Vid alla måltider ska han aldrig sitta själv och absolut inte i sin stol. Han äter lite då å då, mellan utbrotten. Väldigt normalt, men vi har inte riktigt tålamodet tyvärr. Det värsta är ju nätterna. Han har sovit skitdåligt de sista nätterna. Han vaknar ett par gånger och vrålar. Han är superarg! Förut vaknade han, vi tog honom till vår säng och sen somnade han. Men inte nu. Han ska bara ner. Vi får inte hålla honom, han ska bara ner från sängen och ut, bort. Igår natt tog vi till slut in hans säng till oss och satte ner honom där. Då gav han med sig och somnade. Så nu har vi tagit fram växasängen till honom så han får sova i den i sovrummet och så har vi spjälsängen hos oss. I natt vaknade han 20, 22 och 01. Han vrålade. Speciellt sista gången. Vi försökte med allt. Vår säng, hans säng, bära, allt. Till slut orkade vi inte mer och satte ner honom i sängen och han vrålade. Han va skitarg! Tänkte att han nog ger sig efter ett tag, men han skrek säkert 15-30 min. Grannarna hade lätt kunnat tro att vi misshandlade honom. Men det gjorde vi inte. Vi visste inget annat än att låta honom va arg. Till slut somnade han. Men nu känner vi att han måste ge sig. Vi måste få sova. Men han är väldigt gullig!
I sommar har det hänt mycket med våra barn. Lisen har lärt sig cykla utan stödhjul. Hon har vuxit flera centimetrar och börjat leka barbie. Oliver har oxå vuxit, lärt sig prata mycket och krisat.
Dom är hemskt fina och fantastiska!
Detta är småbarnslivet. Det är fantastiskt!
Det är ju så fint ordnat, förstår ni, att vår minsta avkomma vaknar runt 6. Det gör det möjligt att va lite produktiv på morgonkvisten (om man orkar). Idag va en sån morgon så jag satte en deg med baguetter kl 7 och började sedan rensa lekparksnypon som ja tänkt testa göra marmelad på. Det tog typ 1 tim att rensa så ja fick 3 dl nypon utan kärnor. Läänge! Men sen i med lite diverse socker och citron å sen på plattan i 5 min. Det var vad som stod i receptet. Mina mininypon med nästan inget kött simmade bara runt i grytan utan att tjocka på sig. Det krävdes en åtgärd. Vi mixade nyponskalen och hedde i lite plommon så tjockare det hela på sig precis som det skulle. Dock vart det lite sött, eftersom plommonen innehåller lite mer socker än nyponen så det vart lixom dubbelt upp. Men i med lite vatten så ska det nog bli bra. Den är på inget vis slät, utan består nästan enbart av bitar. Men Johan godkände den. Då vart den nog ok ändå.
Jag och barnen höstlyxar oss i Strycksele. Man kan inget annat än att njuta och må bra här. Idag tog vi med oss lite frukt, ett liggunderlag, en hink och en bärplockare och cyklade ut i skogen. Vårt huvudsakliga mission var att samla grejer till en hösttavla vi ska göra. Stenar, kottar, löv, mossa och pinnar hittades. Vi klättrade upp till elefanten och fikade lite frukt innan vi gick ner å cyklade hem igen.
Förresten har jag ju fyllt år! Hela 28 år. Känns fint. Jag är väldigt nöjd.
Måste ju bara berätta om mina förvärv sen den dagen. Fick ett finfint regnställ, mkt önskat och välbehövligt. Blir glad bara ja tänker på det!! ;) sen fick ja pengar av min familj och för dom har jag köpt två nya tröjor, ett par supersköna jeansleggings
Nu är min tid på Kafé Station över för sen här gången, förhoppningsvis va det min sista sommar på stället. Nu väntar en veckas ledigt tillsammans med barnen sen drar praktiken igång. På personalavdelningen på Landstingshuset kommer mitt skrivbord att finnas, kommer säkerligen bli kalasbra. Den största omställningen är arbetstiderna, 8-17. Men det ska nog ordna sig.
Idag är min första lediga helg i augusti och den skulle vi spendera hemmapysslandes, gå på 40årskalas och ikväll är det dags för den årliga kräftfesten med Sundholms. Dock har det blivit lite ändrade planer så Johan och svärfar Tommy befinner sig just nu på E4:an söderut med vår bil på släp. Det kom lite snabbt inpå, men nu ska den äntligen bli lagad. Dock tråkigt att Johan missar festdagen, men men. Vi får ju iaf bli av med bilen och kan bocka av det från listan.
Nu har förresten hösten nästan kommit hit. Igår va det dock otroligt fuktigt och varmt men ja hoppas det ger med sig och den höga härliga luften kommer tillbaka.
Förresten måste vi köpa en ny Lottafilm. Verkligen!
Lisen beskriver sin benvärk: "Det är som att den åker så här eeehhhrrnn och stannat här (knäna) och fikar!"
Oliver skulle under kvällspromenaden köra vagnen helt själv. Nåde den som nuddade eller ens tänkte på att hjälpa honom. Han drog den från fotbollsplanerna, upp för en brant backe och hela vägen hem. Stark, tjurig och uthållig. Tror han ärvt sin far.
Har vi inte världens bästa grannar så säg. Nyskördade rödbetor, "ta så många som ni äter upp!" Min svarande tanke "hur många vågar jag ta?! " ;)
Inatt kom hon tassandes till vår säng och någon timme senare när lillebror vaknad och skrek va hon som ett element. En ordentlig feber hade kommit på besök. Hon darrade, yrade och va brännhet. Minns knappt när hon va sjuk sist och detta kom från ingenstans, helt oväntat. Resten av natten yrade hon och sov lite om vartannat. På morgon va hon fortfarande brännhet och när jag for till jobbet skrek båda barnen (Oliver hade sovit för lite) men min tappra man höll ut. Lisen har legat på kökssoffan hela förmiddagen och sovit och kollat på film. Febern har legat på 39-40 hela dagen trots Ipren/Alvedon. Men på eftermiddagen fick hon en liten paus och lekte en stund tills hon somnade på soffan vid middagen. När hon vaknade hade hon igen över 39 grader och va helt slut. Hon gjorde ett tappert lördagsmysförsök hos våra fantastiska grannar (som äntligen konmit hem!) medans vi drack kaffe och nu, kl 20, äter hon sin middag, riktigt feberpigg faktiskt.
Vi är hemma. Vi är solbruna. Vi har badat. Vi har lekt och ätit glass. Imorgon börjar "vardagen" igen. Jobbet kallar och barnen ska vara några dagar på dagis innan Johan har semester igen nästa vecka. Man kan kalla det smygvardag. Det känns ok faktiskt.
Dessutom har vi köpt en guldig kökslampa efter några månader utan. 30 spänn va klart värt för lite ljus över bordet!
Hörs!
Häcken får stå kvar ett tag till. Vi drar till den vackraste byn och avnjuter de sista soliga semesterdagarna. Auktion på lördag, ett hett tips! ;)
Ja, vi har alltså varit på semester till mormor och Tryggve och morfar och Ellen, eller egentligen är vi ju fortfarande borta, dock på tåget hem. Vår nya vana trogen valde vi att färdas med tåg. Å så här kul kan man ha på tåget.
När färgen på staketet ska torka och vädret inte är på topp (och inte humören heller) passar det perfekt att ta cyklarna ut i skogen och göra upp en eld. Johan stekte pannkakor, vi fikade och plockade lite blåbär tillsammans med miljarder ( jag vet, jag överdriver) mygg. Det blev en kalssfin efterrätt till middagen. Lisen lärde Oliver några balanskonster och de stortrivdes i skogen.
Så här härligt hade vi det.
Vi har...
... varit på Lappislattjo där Lisen ansiktsmålades, det veks ballonger och hoppades hoppborg m m
