Nu va det längesen...

Tiden går, kära vänner. Nu är vi i mitten av november och det blir mörkt kl 14.30 och regnet hänger i luften dagarna i ända. November, depressionens månad... =) Inte här iaf. Vi mår psykiskt kalasbra (Johan är lite stressad, men nämn nån månad då han inte är det... =) ) eller iaf helt ok. Fysiskt så återhämtar vi oss fortfarande från förkylningar, de vill inte riktigt ge sig för nån av oss, men vi klättrar uppåt iaf.
Denna veckan är Lisen och Johan i Strycksele hos farmor och farfar eftersom Johan har ledig vecka. Han ska snickra på en tv-bänk (som troligen kommer bli färdig..), njuta av frisk luft och få lite barnpassningshjälp. Lisens älskade kusin Märta har äntligen tagit med sina föräldrar och flyttat norrut så dom bor för tillfället i Strycksele (men snart kommer dom till stan!!!!!) så Lisen får äran att leka med sin kusin varje dag. Det bättar på deras statistik med 100-tals %. Själv sitter jag hemma i Umeå och lever denna vecka ensam. Det går riktigt bra faktiskt. Lugnt, skönt och jag kan tänka bara på mig själv och vad jag vill göra. Vara lite egoistisk helt enkelt =) Fast givetvis så saknar jag ju min lilla familj, men jag intalar mig att detta bara är nyttigt för mig. Jag måste lära mig att umgås med mig själv oxå, jag är faktiskt inte så tokig att va med =) Idag har jag varit i skolan och sen har jag hunnit med att läsa nästan allt jag ska till imorgon och städat lägenheten(det hade jag inte gjort om familjen varit hemma). Sen har jag även ägnat mig att leta flygbiljetter åt min älskade mamma som ska komma och vara hos oss 1-5 dec. Johan ska få möjligheten att åka på predikantveckan och det blir svårt för mig att vara ensam med Lisen när jag har skola så då kommer mamma upp och hjälper oss. Så underbart att få va med henne så länge. Vi har ju inte möjlighet att träffas så ofta alls, så det ska bli jättemysigt att hon kommer hit. Vi längtar redan!!!

Ja, det va mig en liten uppdatering av läget här hos oss för tillfället. Det kommer mer när anden faller på... =)